it's all in the eyes...

Nämen, har du aldrig sett ett enda avsnitt av The Hills? Förmodligen tillbringar du i så fall timmen mellan kl 17 och 18 på vardagarna på ett mycket vettigare sätt. Detta MTV-dravel kan nog inte beskrivas tillräckligt väl med adjektivet "meningslöst" men just meningslösheten är ju denna bloggs hela raison d'être. Serien ger oss en inblick i en värld av early-twenties dravel av typen "I was like ... and then he was like..." samt en ständig orgie av kläder, förälskelser och dramatik som bara kan uppstå bland människor som är knappt torra bakom öronen (jag känner till sorten eftersom jag själv tillhör målgruppen).

Skaparna av The Hills har dock slagit huvudet på spiken när det gäller klippningen av programmet. Dramaturgin, hur obetydlig och banal den må tyckas i dess innehåll, räddas av kamerornas förmåga att fånga flyktiga blickar av hat, vrede, förvirring (mest förvirring då det ju ändå rör sig om Hollywood-kids). Blickarna utgör seriens bidrag till den subtila genialitetens hall of fame samt definitivt dess kvalitetsmässiga räddning.

Så om du någonsin råkar zappa förbi MTV mellan kl 17 och 18 på en vardagskväll, se då inte till handlingen, den banala dialogen och allt som ögat alltför lätt fastnar på, se då till blickarna och fundera ett tag på vad redigt redigeringsarbete kan göra för en produktion.

hey there, sexy real estate agent

Kan inte undgå att märka att de flesta mäklarfirmor i Stockholm anställer unga fräscha mäklare och låter dem posera för kvasikonstnärliga bilder som sedan publiceras på nätet/i prospekten. Mäklaren på den (oftast) svartvita bilden tittar förföriskt på dig (gärna med en blick-över-axeln-pose) och säger: Come on, you know you want it... Ju hetare mäklare, desto hetare lya.

Kalla det symptomatiskt, men visst kan det därför inte vara en slump att den ende mäklaren över 40 som jag har stött på hittills var den som försökte sälja mig en kvalmig, inrökt etta in the shady parts of Söder vars säljare var en gammal dam som tydligen mest fördrev sin tid med att bolma i sängen.

billiga tricks

Hillary vann en för henne viktig seger i Ohio. Good for her, men det var inte det jag tänkte kommentera. Men däremot hennes pre-victory-speech-behaviour... Har ni märkt att Hillary alltid kör med samma upplägg innan hon lugnar ner sig i talarstolen och börjar prata om att lyfta nationen och leda världen, nämligen the old känn-igen-någon-i-publiken-gestikulera-kraftigt-och-mima-överdrivet-glatt-till-dem-tricket. Som åskådare tänker man: "Titta så down to earth och folkkär hon är, den där Hillary".